Kvoteringslagen tömde chefsledet

Den drygt tio år gamla kvoteringslagen i Norge visar att problemet med representation sträcker sig långt utanför styrelserna. Initialt minskade andelen kvinnor på övriga chefsnivåer drastiskt. Med andra ord flyttade lagen problemet. 
– Kvoteringslagen startade en rovdrift på kvinnor till styrelserna. Det är förstås positivt. Men här krävs ett mer gediget hemarbete av politikerna, företag och rekryterare. Annars blir lagen bara en laserpekare utan batterier, säger Amanda Lundeteg.

När Norge införde kvotering till styrelserna för drygt tio år sedan minskade andelen kvinnor i ledningsgrupperna till fördel för styrelserna, men utvecklingen kommer förhoppningsvis se annorlunda ut i Sverige.
 Det finns inget skäl till att det ska bli lika allvarliga effekter här. Kompetenta och erfarna svenska kvinnor har bankat på styrelsedörrarna i många år utan att bli insläppta. Bolagen behöver inte vaska i ledningarna för att hitta kvinnor, det är bara att vända sig direkt till proffsrekryterare, säger Lundeteg.

I Sverige har också debatten varit mer högljudd och redan höjt andelen kvinnor i styrelserna från 23 till 32 procent senaste tre åren. Det gör också att bristen på kvinnor inte alls är lika överhängande.
– Tyvärr hörs ibland ursäkten att det saknas kvinnor. Men ofta handlar det om att använda mer professionella sökmetoder. Det måste ägarna lära sig, säger Lundeteg.

Erfarenheter pekar också på att problemet inte bara handlar om styrelsen. Vi behöver bredda frågan, menar Lundeteg. Det krävs omfattande arbete för att starta långa kedjereaktioner.
– Att bara skjuta på styrelsen blir symbolpolitik. Bristerna finns på många andra adresser; i allt från utbildningar, chefsrekryteringar och vd-utnämningar, säger Lundeteg.

Ytterligare ett land som infört kvotering är Tyskland. Där infördes lagen för snart ett år sedan. Men effekterna av kvoteringslagen är svaga. Andelen kvinnor på styrelsenivå uppgår nu till 25 procent medan andelen kvinnor på ledningsnivå uppnår fjuttiga 6 procent. Bolagen slänger sig med alla de klassiska bortförklaringarna till varför de ännu inte ökat andelen kvinnor. 
– Risken finns att även svenska bolag börjar använda lagstiftningen som en ursäkt för att inte arbeta aktivt med jämställdhet på andra nivåer. Det vore beklämmande eftersom andelen kvinnor i ledningarna endast utgör 20 procent. Därmed blir extra viktigt att följa AllBrights svarta lista de kommande åren, säger Lundeteg.